Keywords
samhällsengagemang
svensk pingströrelse
värderingsförändringar
praktisk teologi
diakoni
How to Cite
Abstract
Are Swedish Pentecostals progressive?
On theological motivation for social engagement in the Swedish Pentecostal movement in the 2000s
This article explores how Swedish Pentecostals motivate and understand their social engagement. The results are tested and analyzed against the theoretical framework of "progressive Pentecostalism." The purpose is twofold: firstly, to gain a deeper understanding of Pentecostals' social engagement, and secondly, to assess the applicability of the theoretical framework of progressive Pentecostalism in a Scandinavian context.
The findings are based on five individual interviews with national Pentecostal leaders and eight focus group interviews from four different Pentecostal congregations. It emerges that social engagement is best understood against the backdrop of what can be described as practical spirituality. This differs from what is internationally termed progressive Pentecostalism, where the Spirit is given greater importance.
Swedish Pentecostals are driven, like their international counterparts, by God's guidance and the needs of individual persons. However, Swedes describe it more in relation to Jesus rather than the Spirit. Additionally, they do not perceive it as a spiritual battle but rather as an ideological one. They also describe how, in everyday life, they experience a struggle between the values upheld by the majority society and those the congregation wishes to express.
This implies that authorities demand the activities they provide, but they are not interested in the values underlying Pentecostal engagement. The article suggests that Swedish Pentecostals, similar to progressive Pentecostalism, would benefit from understanding their social engagement more in terms of political commitment, thus recognizing it as a spiritual struggle. This insight could help them address structural challenges within societies.
References
Berggren, H. & Trägårdh, L. (2006). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Norstedt.
Bergunder, M., Droogers, A. F., Laan, C. van der, & Anderson, A. (2010). Studying global Pentecostalism: Theories and methods. University of California Press.
Blennberger, E., Hansson, M. J., & Stål, R. (1999). Diakoni: Teologi, ideologi, praxis: en inventering av diakonins kunskapsområden. Svenska kyrkans forskningsråd.
Bretherton, L. (2019). Christ and the common life: Political theology and the case for democracy. Eerdmans.
Brodd, S.-E. (1997). Diakonin genom kyrkans historia: Fem ecklesiologiska modeller. I S.-E. Brodd (red.), Diakonins teologi. (s. 11–44). Verbum.
Carlsson, C.-G. (1990). Människan, samhället och Gud. Grunddrag i Lewi Pethrus kristendomsuppfattning. Lund University Press.
Christiansson, E. (2006). Kyrklig och social reform: motiveringar till diakoni 1845-1965. Artos
Edgardh, N. (2019). Diakonins kyrka: Teologi, kön och omsorgens utmattning. Verbum.
Josefsson, U. (2005). Liv och över nog: Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Artos.
Josefsson, U. (2023). Frihet och samverkan. I U. Josefsson & M. Wahlström (red.), Pingströrelsens ecklesiologi i förändring: Studier av Pingst som församling, rörelse och samfund. Institutet för Pentekostala Studier.
Josefsson, U. & Wenell, F. (2020). Spirit of Change: Agenda 2030 in a Tanzanian and Ethiopian Church Context. PMU.
Karlsson, C. (2007). Från fattigbjudning till sjukhuskyrka. I C. Waern (red.), Pingströrelsen. Verksamheter och särdrag under 1900-talet. Libris.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lundgren, L. (2021). A Risk or a Resource? A Study of the Swedish State’s Shifting Perception and Handling of Minority Religious Communities between 1952–2019. Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Miller, D. E., & Yamamori, T. (2007). Global Pentecostalism: The New Face of Christian Social Engagement. University of California Press. DOI: https://doi.org/10.1525/9780520940932
Morgan, D. L. (1997). Focus groups as qualitative research. Sage Publishing. DOI: https://doi.org/10.4135/9781412984287
Niebuhr, R. H. (1951). Christ and culture. Harper.
Perrin, R. (2020). Changing Shape: The Faith of Lives of Millenials. SCM Press.
Prosén, M. (2017). Överflödande liv – holistisk soteriologi som motivering för socio-politiskt engagemang. I U. Josefsson & M. Wahlström (red.), Teologi för hela skapelse: En studie om teologiska grunder för engagemang i miljö och samhälle. Institutet för Pentekostala Studier.
Stone, S. (2021). Holy Spirit, Holy Bodies? Pentecostal Sprituality, Pneumatology and the Politics of Embodiement (diss.). University of Birmingham.
Stone, S. (2023). Mot en politisk pneumatologi: Anden, ojämlikhet och progressiv pentekostalism i Storbritannien. I F. Wenell (red.), Ett glödande arv: Väckelserörelse, omvändelse och demokrati. Libris.
Stävare, N.-E. (2014). Barratt, Tomas Ball. I J.-Å. Alvarsson (red.), Svenskt Frikyrkolexikon. Atlantis.
Söderholm, G. E. (1927). Den svenska pingstväckelsens historia 1907-1927. D. 1. Förlaget Filadelfia.
Thörn, A. (2014). En framgångsrik främling: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Självbild i historieskrivning och verksamhet 1910 –1980. Örebro universitet.
Trägårdh, L. (2010). Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. Journal of Political Ideologies, 15(3), 227–239. DOI: https://doi.org/10.1080/13569317.2010.513853
Wenell, F. (2015). Omvändelsens skillnad: En diasporateologisk analys av frikyrklig ungdomskultur i folkkyrka och folkhem. Uppsala universitet.
Wenell, F. (2021). ”Samhället som en enhet eller maktkamp: Två versioner av kyrka och samhälle i svensk pingstväckelse” i O. Sigurdson & J. Svenungson (red.), Vänskap/Friendship. Spricka förlag.
Wenell, F. (2022). Andliga makter och ung vuxen tro: En teologisk maktanalys av ungas formande av tro. I U. Josefsson et. al (red.), Kristen tro på glid? Tro hos unga vuxna i svensk frikyrklighet. Institutet för Pentekostala Studier.
Wenell, F. (2024). Jesus som förebild i ett postkristet samhälle. Hybrid, 2, 132–159. DOI: https://doi.org/10.58412/hyb.v2i1.14812
Wenell, F. & Andersson, G. (2022). Swedish Christian Schools as a Case Study of How New Practices Relate to Theological Issues. Ecclesial Practices, 9, 206–226. DOI: https://doi.org/10.1163/22144471-bja10029
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur.
Wijkström, F. (2012). Hybrider i civilsamhället. I F. Wijkström (red.), Civilsamhället i samhällskontraktet: En antologi om vad som står på spel (93–122). European Civil Society Press.
Wodak, R. & Krzyżanowski, M. (2008). Qualitative discourse analysis in the social sciences. Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-1-137-04798-4
Wuthnow, R. (2004). Saving America? Faith-based services and the future of civil society. Princeton University Press.
Yong, A. (2010). In the Days of Caesar: Pentecostalism and Political Theology. Eerdmans Publishing.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Copyright (c) 2025 Fredrik Wenell , Ulrik Josefsson