Keywords
rebuke
probationary time
Church of Sweden
How to Cite
Abstract
What happened after?A study of the careers of priests within the Church of Sweden who have been assigned a rebuke or probationary period.
The purpose of this study is to examine whether a rebuke or probationary time affects the careers of priests within the Church of Sweden. It is the diocesan chapter that decides on such measures. The reason may be a breach of consecration vows or that the priest has damaged the esteem of ordained ministry to a great extent. The purpose is primarily to protect the congregations from unsuitable priests.
The career of a study group of 35 priests who received a rebuke or probationary period was compared with a control group of 42 priests, who were reported to the diocesan chapter but where the case did not lead to any action. Data were collected for every three years 2004–2019. The priests have been followed through a register study for up to 10 years or until retirement.
The careers of priests in the study group are negatively affected. For five years they have an average lower position. The year after the decision, about 25% are without employment in the church. After five years, the careers of these priests are on a par with the careers of the control group.
The results indicate that priests in the study group have a worse career than the priests in the control group. This is particularly obvious in the first five years after the decision. The purpose of the disciplinary decisions is partly fulfilled by the fact that these priests for a period do not work within the church.
This study is one of the few, which examines the careers of professionals who have received some form of reprimand. It thus constitutes a new contribution to the research on professionals.
References
Banks, S., & Gallagher, A. (2009). Ethics in professional life. Virtues for health and social care. Basinstoke: Palgrave/Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1007/978-1-137-07769-1
Bengtsson, M. (2020). Karriär och profession. Om positioner, statushierarki och mobilitet inom socionomyrket. Lund: Lund Dissertations in Social Work.
Biskop, präst och diakon i Svenska kyrkan: ett biskopsbrev om kyrkans ämbete. (1990). Uppsala: Ärkebiskopsämbetet.
Biskopsmötet. (2014). Kallad till diakon och präst i Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska kyrkan.
BKSK 19. Befattningsklassificering Svenska kyrkan. (2019). Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Burns, A., Fincham, K., Taylor, S. (2004). Reconstructing Clerical Careers: The Experience of the Clergy of the Church of England Database. The Journal of Ecclesiastical History, 55(4), 726-737. DOI: https://doi.org/10.1017/S0022046904001514
Bylander, E., & Almkvist, G. (2022). Handläggningsregler i domkapitlen m.m. Uppsala: Svenska kyrkan, Kyrkokansliet.
Codex Ethicus. Etiska riktlinjer för diakon, präst och biskop i Göteborgs stift, antagna vid diakon- och prästmötesdagen i Göteborgs domkyrka den 1 juni 2005, efter överläggningar i kontrakten, vid prästsällskapets sammanträde den 10 september 2003 och vid diakondagen den 27 november 2003. (2005). Göteborg: Göteborgs stift.
Codex ethicus. Riktlinjer för tolkning av diakonens och prästens vigningslöften i Luleå stift. Framtagen av biskop och prostmöte i november 2006. (2006). Luleå: Luleå stift.
De Gasquet, B. (2009). La barriere et le plafond de vitrail. Analyser les carrieres feminines dans les organisations religieuses (From ordination conflicts to the stained-glass ceiling: Analyzing women’s careers in religious organizations). Sociologie du Travail, 51(2), 218–236. DOI: https://doi.org/10.1016/j.soctra.2009.03.005
Dufwa, S. (2004). Kön, lön och karriär: Sjuksköterskeyrkets omvandling under 1900-talet. Växjö: Växjö University Press.
Edqvist, G., Norling, M. L., Tronêt, A., & Wikström, M. (2018). Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2018 med kommentarer och angränsande lagstiftning. Stockholm: Verbum.
Fahlgren, S., Halldorf, J., Sidenvall, E., & Wejryd, C. (2020). Så är det inte hos er: kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld (Vol. 42). Stockholm: Verbum.
Fröjd, G., & Olsson, R. (1989). Lappmarkens präster 1593-1904: En studie av bakgrund och karriär: Forskningsarkivet, Umeå universitet.
Grimen, H. (2008). Profesjon og profesjonsmoral. I A. Molander & L. I. Terum (red.), Profesjonsstudier (sid. 144-160). Oslo: Universitetsforlaget.
Hansson, P. (1993). Jämställdhet i Svenska kyrkan? Tre empiriska undersökningar. (Vol. 1993:2). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. Tro & Tanke 1993:2.
Hansson, P. (1996). Kyrkoherdars arbetsvillkor. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. Tro & Tanke 1996:1.
Hansson, P. (2010). Clerical Misconduct in the Church of Sweden 2000 – 2004. Ecclesiastical Law Journal, 12(1), 17-32. DOI: https://doi.org/10.1017/S0956618X09990366
Hansson, P. (2012). The Clerical Ethos. The Church of Sweden Authorities and Clerical Ethical Standards. I K. Niemelä (red.), Church Work and Management in Change (sid. 76-100). Tampere: Church Research Institute.
Hansson, P. (2016). Clergy Discipline Decisions in the Church of England and the Church of Sweden Compared. I H. Askeland & U. Schmidt (red.), Church Reform and Leadership of Change (sid. 117-134). Eugene, OR: Pickwick Publications. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt1p5f1zq.12
Hansson, P. (2017). Complaints about Priests in the Church of Sweden from 2001 – 2013. Scandinavian Journal of Leadership and Theology, 4. DOI: https://doi.org/10.53311/sjlt.v4.23
Hansson, P. (2021). Befogenhetsprövningar i Svenska kyrkan: Ett spel för galleriet? Uppsala: Uppsala Studies in Church History 12.
Hansson, P. (2022). Anmäld till domkapitlet — ärenden och beslut 2001—2019. Svensk kyrkotidning, 118(1), 13-20.
Heilman, M. E., & Parks-Stamm, E. J. (2007). Gender stereotypes in the workplace: Obstacles to women's career progress. I S. J. Corell (red.), Social psychology of gender. Bingley: Emerald Group Publishing Limited.
Hesslefors Persson, K., & Håkanson, R. (2003). Samarbete: om kommunikation, ledarskap och konflikthantering. Stockholm: Verbum.
Hutchison, I. W., & Hutchison, K. R. (1979). The Impact of Divorce upon Clergy Career Mobility. Journal of Marriage and Family, 41(4), 847–855. DOI: https://doi.org/10.2307/351484
Kanter, R. M. (1977). Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books.
Keenan, M. (2012). Child sexual abuse and the Catholic Church: gender, power, and organizational culture. New York: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199895670.001.0001
Kirkcaldy, H., van Rensburg, E., & du Plooy, K. (2021). “Under the sword of Damocles”: psychologists relate their experience of a professional misconduct complaint. Ethics & Behavior, 1-12. DOI: https://doi.org/10.1080/10508422.2021.1922279
Klefbeck, M. (2011). Rätt ordning på liv och lära? En undersökning av stiftens tillsynsansvar inom Svenska kyrkan utifrån domkapitlens disciplinåtgärder mot präster och diakoner år 2006 – 2009. Hämtad från Uppsala universitet: urn:nbn:se:uu:diva-156771
Kullberg, K. (2006). Man hittar sin nisch: Om män i socionomyrket - karriär, minoritet och maskulinitet. Hämtad från Växjö: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1124
Kullberg, K. (2011). Socionomkärriärer. Om vägar genom yrkeslivet i en av välfärdsstatens nya professioner. Växjö: Växjö universitet. Department of Social Work; Institutionen för socialt arbete.
Kyrkoordning med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan. (1999–). Stockholm: Verbum.
Källhammer, E., & Fältholm, Y. (2009). Karriär och kön: uppföljningsstudie av lektorers karriärutveckling vid Luleå tekniska universitet: Luleå tekniska universitet.
Laarman, B. S., Bouwman, R., Jr., de Veer, A. J., Hendriks, M., & Friele, R. D. (2019). How do doctors in the Netherlands perceive the impact of disciplinary procedures and disclosure of disciplinary measures on their professional practice, health and career opportunities? A questionnaire among medical doctors who received a disciplinary measure. BMJ open, 9(3), e023576-e023576. DOI: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2018-023576
Larsson, E. (2005). Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 = From upbringing to education : the Swedish Royal War Academy, 1792 to 1866. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala. (Dissertation/Thesis)
Lindegård, S. (1999). Ämbetsbrott av präst. En kyrkorättslig studie från medeltid till nutid [Clerical Malpractice. A Study in Swedish Canon Law from the Middle Ages to the present Day]. Lund: Arcus.
Lönestatistik Svenska kyrkan. (2022). (Vol. 2022): Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Matrikel för Svenska kyrkan. (1983– ). Stockholm: Verbum.
Muhonen, T. (1999). Kvinnor, karriär och familj: en studie om chefer i fyra olika branscher: Lund University.
Nesbitt, P. D. (1994). Dual ordination tracks: Differential benefits and costs for men and women clergy. I W. H. J. Swatos (red.), Gender and religion (sid. 27-44). New Brunswick and London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780429337345-4
Nesbitt, P. D. (1995). Marriage, parenthood, and the ministry: Differential effects of marriage and family on male and female clergy careers. Sociology of Religion, 56(4), 397-411. DOI: https://doi.org/10.2307/3712197
Nesbitt, P. D. (1997). Feminization of the Clergy in America. Occupational and Organizational Perspectives. New York: Oxford University Press.
Ng, T. (2006). Career Mobility. I J. H. Greenhaus & G. A. Callanan (red.), Encyclopedia of Career Development (sid. 128-130). Thousand Oaks, California: SAGE. Hämtad från https://sk.sagepub.com/reference/careerdevelopment.
Nordin, H.-E. (2010). Codex ethicus. För präster och diakoner i Strängnäs stift. Strängnäs: Strängnäs stift.
Price, M. (2003). The state of the clergy. Chapel Hill, NC: Church Pension Group.
Prästanställningslag. SFS 1988:184 (1988).
Reed, V., & Buddeberg‐Fischer, B. (2001). Career obstacles for women in medicine: an overview. Medical education, 35(2), 139-147. DOI: https://doi.org/10.1046/j.1365-2923.2001.00837.x
Ruark, K. L. (1977). Cleergy divorce and subsequent career mobility: The Florida State University.
SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska akademin. (1893–). Lund: Svenska Akademin.
SCB. (2022). Folkmängd per församling 2015–2021. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/
Schein, V. A., & Davidson, M. J. (1993). Think Manager, Think Male. Management Development Review, 6(3). DOI: https://doi.org/10.1108/EUM0000000000738
Schultheiss, D. E. P. (2006). Career interruptions. I J. H. Greenhaus, & Callanan, G. A (red.), Encyclopedia of career development (Vol. 1, sid. 116-118). Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc.
Simonsson, G. (1988). Varför kyrkoherde? En deskriptiv - explorativ undersökning: Högskolan i Örebro.
SKU 1998:6. Personal, tillsyn, överklagande. (1998). Uppsala: Svenska kyrkans utredningar 1998:6.
Stålhammar, B. (1996). Kyrkoherde - en (o)möjlig uppgift. Stockholm: Verbum.
Stålhammar, B. (2002). Kyrkoherdens ledningsvillkor. Stockholm: Verbum.
Sullins, P. (2000). The Stained Glass Ceiling: Career Attainment for Women Clergy. Sociology of Religion, 61(3), 243-266. DOI: https://doi.org/10.2307/3712578
Svensk ordbok. (2021). Svenska Akademin.
Under Authority. Report on Clergy Discipline. (1996). London: Church House Publishing.
Verhoef, L. M., Weenink, J.-W., Winters, S., Robben, P. B. M., Westert, G. P., & Kool, R. B. (2015). The disciplined healthcare professional: a qualitative interview study on the impact of the disciplinary process and imposed measures in the Netherlands. BMJ open, 5(11), e009275-e009275. DOI: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2015-009275
Waggoner, P. D., & Creekmore, A. (2020). Exploring the effects of allegations of sexual misconduct on political careers. The Social Science Journal, 1-9. doi:10.1080/03623319.2020.1814981 DOI: https://doi.org/10.1080/03623319.2020.1814981
Zikmund, B. B., Lummis, A. T., & Chang, P. M. Y. (1998). Clergy women: an uphill calling (1. ed.). Louisville, Ky.: Westminster John Knox Press.
Öhrn, E., & Lundahl, L. (2013). Kön och karriär i akademin. En studie inom det utbildningsvetenskapliga fältet: Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
ÖN. (2012). Svenska kyrkans överklagandenämnd: Obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Fråga om val av påföljd; prövotid eller obehörighet. Även fråga om upplysning kring möjlighet att begära muntligt sammanträde. Beslut 2012:5.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.
Copyright (c) 2023 Per Hansson